Liturgin på många språk!

Länkar  till webplatser med den gudomliga Liturgin på olika språk:

Chrysostomosliturgin på grekiska:
http://www.goarch.org/chapel/liturgical_texts/liturgy_chrysostom_greek

Chrysostomosliturgin på kyrkoslaviska:
http://www.fatheralexander.org/booklets/russian/liturg.htmjsjjs

Liturgitexter på finska, tyska mm.:
http://www.ortodoksi.net/index.php/Liturgian_tekstej%C3%A4

Liturgier på rumänska :  http://liturghier.org/

Chrysostomosliturginpå italienska:
http://www.ivanmoody.co.uk/liturgicaltexts.it.liturgy.htm

Hur är det då med svenska?

Tillsvidare hänvisas till de svenska församlingarna, där det finns liturgitexter i olika varianter att tillgå.
Av copyrightskäl och i väntan på bättre material, väntar jag med att lägga ut någon svensk liturgitext.

De tre vanliga liturgierna, Chrysostomos,  Basileios, och De Förinvigda Gåvornas,
finns översatta på flera sätt.
Jakobsliturgin finns veterligen inte översatt till svenska ännu. Men  den finns på engelska -och finska.

Här kommer en liten sammanfattning av Liturgins svenska texthistoria:

På 1800-talet gjordes ett par, med orätt bortglömda, översättningar.
Tito Colliander gav 1958 ut en nyöversättning, baserad på  den allmänna (ryska) kyrkoslaviska texten. Denna har dominerat i Finland, i olika revisioner.
Ärkeprästen Christofer Klasson gav 1973 ut en översättning,  som bilaga till sin bok ”Den Ortodoxa Kyrkan” . Denna blev brukad i de svenskspråkiga församlingarna i Sverige, som f . Christofer direkt eller indirekt var med och grundade.

Båda desa översättningar är språkligt beroende av det liturgiska språket i de lutherska majoritetskyrkorna vid den tiden, och är baserade på den kyrkoslaviska traditionen snarare än den grekiska texten, vilket märks på olika sätt

Ortodox Tidning har gett ut ett häfte med Liturgin ”på enkel svenska”, bl.a. med tanke på invandrare. Den har också bidragit till det fortsatta översättningsarbetet, trots att dess stilistiska nivå knappast är liturgiskt gångbar.

I Heliga Anna av Novgorods ortodoxa Församling (Mellansverige)möttes dessa översättningar, eftersom fader Ignatios Ek,också var kyrkoherde en tid i  Finska Ortodoxa Församlingen i Stockholm. Han gjorde en del revisionsarbete med Klassons översättning.

Igumen Dorotej (Forsner) på hel.Treenighetens kloster i Bredared, har gjort en grundligare bearbetning av Klassons text med utgångspunkt från grekiskan och dessutom  ytterligare nyöversättningar av övriga gustjänsttexter för klostrets bruk. Dessa är mindre omständiga i språket än Klassons och präglas å andra sidan  av en starkt arkaiserande tendens.

I samband med arbetet på att få fram ett gott sjungbart liturgiskt material för kyrkosången, är också frågan om hela Liturgins språkliga gestalt aktuell.
Colliander och Klasson följde det liturgiska språket i de lutherska majoritetskyrkorna. Det fanns vissa problem redan då med detta, vilket har gjort att dessa samfund inte längre använder den språkformen-och ingen annan heller:  språket i 1917 års bibelöversättning och 1942 års svenskkyrkliga handböcker har dött. Det är knappast ortodoxins uppgift att odla svårförståeliga språkliga monument som egentligen inte är sprungna ur dess eget liv. Å andra sidan får man förstå, att där dessa texter brukas intensivt, är det svårt att byta språklig dräkt.

Finlands ortodoxa kyrka har firat liturgin på svenska sedan 1800-talet och har en växande andel svenskspråkiga medlemmar.  Till skillnad från Sverige där många kyrkor har överlappande stift och församlingar, har Finland en enhetlig  ortodox kyrka med officeill ställning i ett land där svenska jämte finska är officellt förvaltningsspråk.(Som bekant var det Finland, -inte Sverige! -som såg till att svenska blev ett officiellt EU-språk!) Detta gör att Finlands kyrka har särskilt goda förutsättningar för att främja en gemensam svensk version av den gudomliga Liturgins text

På uppdrag av metropolit Ambroius av Helsingfors började våren 2010  ett nyöversättningsarbete i samarbete med  de ortodoxa kyrkorna i Sverige (utom metropolitdömet) och projektområdet Ortodox Kultur och Bildning inom Studieförbundet Bilda. Teol dr Mikael Sundkvist och Michael Hjälm, ortodox studiesamordnare och ledare för St Ignatios Teologiska Seminarium i Södertälje, ansvarar för genomförandet. Översättningsprojektet finansieras av finlandssvenska fondmedel. Grundliga språkliga, stilistska och bibelteologsika utredningar gjordes under 2010. Två översättare fick under 2010 göra var sin översättning, som sedan arbetades samman till en text av en kommitté i januari 2011. Texen bearbetas stilistiskt våren 2011 och kommer att prövas under andra halvåret 2011.Erfarenheterna arbetas sedan  in och man hoppas överlämna en färdig översättning till metroploiten av Helsingfors på vårvintern 2012. Sannolikt sker ett officiellt överlämnade av Liturgiöversättningen med nävaro av representanter  för de östortodoxa kyrkorna  i Norden någon gång efter Påsk år 2012. Vi får återkomma med hur detta projek utvecklar sig!

4 svar

  1. Jag väntar och väntar, har använt TC:s övers. i 50 år

    • Tito Colliander hade ett gott sinne för språk: Klasson var oerhört noga med att språket skulle bli rätt, vilket nog vingklippte emellanåt. Nu finns en ny översättning, som väl skall slipas på lite under de närmaste åren.

  2. Några nyheter gällande den officiella översättningen?

    • Nya liturgiöversättningen kan nu beställas. Se nyheterna här på ortodoxaktuellt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: